I detta material skiljer vi på utrustningens rörelseplan och kroppens rörelseplan. Kroppens rörelser kan delas in i tre olika rörelseplan, precis som vi delade upp utrustningens rörelseplan i föregående avsnitt om Interaktion.
Ledrörelser beskrivs oftast med utgångspunkt i den anatomiska grundställningen – se figuren. Rörelseplanen beskriver i vilken riktning en ledrörelse sker. Rörelseplanen kan vara till hjälp vid analys av en skidåkare för att identifiera vilka ledrörelser åkaren använder. Rörelserna i skidåkning är komplexa och ofta kombinerar en skidåkare rörelser i flera leder och i olika plan.
Beroende på i vilket rörelseplan vi vill betrakta på åkaren är det viktigt att tänka på hur och varifrån vi ser den. Vi kan betrakta en åkare framifrån/bakifrån, från sidan och uppifrån samt kombinera dessa såklart och därigenom delas rörelseplanen in i följande:
-
- Frontalplan – abduktion, adduktion, lateralflexion.
De rörelser som sker i frontalplan är de ledrörelser som är utåt- och inåtförande från kroppen. Dessa påverkar i sin tur masscentrums rörelse i samma riktning. Rörelser i frontalplan syns tydligast när du betraktar en åkares rörelser rakt framifrån/bakifrån. Då syns rörelserna som en vinkel i knä och/eller höft, oftast syns både en liten vinkel i knät och höften. - Sagittalplan – flexion och extension.
I sagittalplanet utförs böjande och sträckande rörelser, vilket innebär att en person kan föra masscentrum upp och ned i förhållande till understödsytan samt fram och bak. Rörelser i sagittalplan syns tydligast när du betraktar en åkares rörelser rakt från sidan. Rörelserna kan också ses rakt framifrån/bakifrån och yttrar sig då genom att kroppen lutar sig åt sidan i en rak linje. Detta är endast möjligt ifall exempelvis bara ena benets leder böjs medan det andra benets rörelse är passiva eller sträcks. - Horisontalplan – inåtrotation, utåtrotation.
Rörelser i horisontalplan kan vara utmanande att se och syns tydligast när du betraktar en åkares rörelser rakt uppifrån. Ett sätt att se rörelser i horisontalplan är att se om ansiktet riktas mot ett annat håll än resterande kropp, alternativt att överkroppen och underkroppen riktas åt olika håll. På en skidåkare kan man se om skidorna pekar i annan riktning än överkroppen.
- Frontalplan – abduktion, adduktion, lateralflexion.
När vi analyserar en skidåkares rörelser kan vi antingen stå högst upp i backen, i mitten av backen eller längst ner i backen. Vi kan också åka med åkaren, härma hen, cirkulera runt hen och så vidare.
Står vi i mitten av backen eller längst ner i backen sker analysen av åkaren i betraktarens perspektiv. Beroende på var i backen vi ställer oss kan vi se ett eller flera rörelseplan under ett åk. När vi ska beskriva åkarens rörelser är det viktigt att vi är medvetna om att kommunicera i åkarens perspektiv för att underlätta för åhörare och framför allt åkaren som ska motta beskrivningen och/eller instruktioner om utvecklingsmöjligheter.
För att analysera i åkarens perspektiv kan vi antingen stå högst upp i backen eller följa efter åkaren. Vid analys i åkarens perspektiv är det fördelaktigt att följa efter åkaren, eftersom det ger oss möjlighet att inte bara se vad åkaren gör för rörelser utan också härma åkarens rörelser och på så sätt få större förståelse för varför åkaren gör rörelserna som den gör. Vi kan närma oss den känsla som åkaren eventuellt upplever och förstå vilka hinder och möjligheter hen har till försträckning och förminskning av rörelser i olika situationer av svängen.
Reflektion: Om du vill se om en skidåkare har anpassade böj- och sträckrörelser i fot-, knä- och höftled. Var skulle du vilja placera dig i förhållande till skidåkaren för att bäst se detta?