Skidans styrvinkel beskrivs i Utrustning som skidans skärningsradie och som en av tre komponenter för skidans självsvängande egenskaper. I denna del om interaktionen beskriver vi styrvinkeln som vinkeln mellan åkarens färdriktning och skidornas riktning.
Styrvinkel är, sett uppifrån, skidornas vridning i förhållande till åkriktningen, alltså skidornas vridning i horisontalplan. Bland alpina skidåkare samverkar styrvinkeln med både kantningsvinkeln och plattformsvinkeln. Majoriteten av skidåkarna åker större delen av åktiden på kantställda skidor, vilket innebär att styrvinkeln nästan aldrig är isolerad.
Det högra strecket beskriver åkarens färdriktning, det vänstra strecket beskriver skidans riktning. Förhållandet mellan dessa utgör styrvinkeln.
Styrvinkeln inverkar på resultat på två olika sätt. Det första är den svängande effekten som styrvinkeln ger, det andra är den bromsande effekten gentemot åkriktningen som är direkt relaterad till friktionen.
Storleken på styrvinkeln avgör de olika effekternas inverkan på resultat. En styrvinkel upp till cirka 45 grader ger både en bromsande och svängande effekt. En styrvinkel över 45 grader agerar övervägande bromsande då friktionen ökar gentemot G1. En snabb ökning av styrvinkeln till cirka 90 grader (i samband med en kantningsvinkel i förhållande till backens lutning) agerar högst sannolikt endast bromsande – det blir ett klassiskt hockeystopp.
När en skida svänger i sitt tilltänka spår med en styrvinkel som är 0 grader i horisontalplanet är den bromsande kraften från friktionen gentemot G1 mindre jämfört med när en styrvinkel i horisontalplanet skapas, då den blir större.
På grund av skidans inbyggda skärningsradie får framändan av skidan oftast en större styrvinkel än bakändan. Detta gäller för skidor som är bredast fram, smalast i midjan och något däremellan i bakändan. Sidans styrvinkel utgår från skidans masscentrum, tänkt som en rät centrumlinje för skidorna i längdled. Linjen får en vinkel ut mot skidans kanter där de är som bredast.
När skidan rör sig framåt med hjälp av gravitationen får hela skidan en viss styrvinkel, och det blir större kraft som verkar i sidled på framändan än på bakändan. Det gör att skidan kommer att rotera i horisontalplanet – det blir en sväng förutsatt att skidan även har en kantningsvinkel. Så fort skidan fått den här kraften fortsätter den att rotera.
Normalt monterar vi bindningarna lite längre bak än mittpunkten i längsled, vilket gör att skidans längd framför bindningarna är längre än skidans längd bakom bindningarna. Det bidrar till att det blir större kraft i sidled på framändan än på bakändan på grund av ett kraftmoment.
