Motivation

Motivation fungerar som en drivkraft som får oss att agera. Det finns olika typer av motivation, och som ledare bör du sträva efter att få deltagarna att känna inre, autonom motivation. Då motiveras inte deltagarna av belöningar eller en yttre press utan känner att de själva väljer att göra det de tycker är roligt.

Motivation är drivkraften som får oss att agera. Det är motivation som avgör vad vi gör, hur mycket och hur intensivt vi gör det samt anledningen till att vi gör det. Tidigare sågs motivation som kvantitativt, det vill säga en individ kunde ha mycket eller lite motivation. Numera ses motivation som kvalitativt, det vill säga att det finns olika typer av motivation.

Genom en mängd studier har man identifierat olika teorier inom motivation. Här utgår vi ifrån en teori som anses lämplig utifrån dess praktiska tillämpning, nämligen självbestämmandeteorin. I teorin delas motivation in i

• • amotivation
  • yttre motivation
  • inre motivation

Amotivation innebär att personen inte har någon intention att agera.

Yttre motivation är relaterat till faktorer som i större utsträckning kontrollerar individen, till exempel betyg, en tränare/föräldrars önskan, utvärderingar, ekonomisk kompensation eller vad andra har för åsikt om individen. Det finns olika typer av yttre motivation:

• • Extern reglering – den typ av yttre motivation där våra handlingar utförs för att få en extern belöning eller undvika bestraffning eller för att omgivningen ställer krav på oss.
  • Introjicerad reglering – syftar till individens självkänsla och kan uppkomma genom press att utföra vissa handlingar, undvikande av skamkänslor eller ångest eller oro från vad omgivningen ska tycka.
  • Identifierad reglering – innebär att personen tar till sig beteendet som en del av sig själv och identifierar sig med det. Handlingarna stämmer till viss del överens med individen som person.
  • Integrerad reglering – är den mest självbestämmande formen av yttre motivation. Individen granskar sig själv och kommer fram till att aktiviteten går i linje och stämmer överens med ens egna värderingar och normer.

Inre motivation uppstår när individen finner det den gör intressant och/eller kul. Individen gör helt enkelt det den tycker är roligt utan någon större hänsyn till eventuella belöningar, vilket gör att den fortsätter oavsett utfall. Den kan också bli mer fokuserad på det den gör eftersom den inte tänker lika mycket på konsekvenserna när den är klar. Personen har en känsla att den är fri att välja själv.

I kontrast till yttre motivation minskas kontroller och yttre orsaker till beteende som innebär att individen får söka efter autonoma motiv till att agera. Detta kallas alltså att vara autonomt motiverad och anses vara mer hållbart ur ett längre perspektiv med välbefinnande i fokus.

De olika typerna av motivation går att placeras på ett kontinuum från amotivation till inre motivation, se figuren.

Reflektion: Vad motiverar dig? Hur påverkas du av olika typer av motivation?

Motivation påverkar lärandet

Motivation är något som påverkar lärandet/upplevelsen mycket. När individen lär sig eller upplever något nytt kommer det nya att integrera med tidigare erfarenheter och kunskaper, samt på något sätt samspela med individens uppfattning om framtiden (exempelvis hens mål).

I interaktionen mellan det nya, det tidigare och framtiden kan ett intresse uppstå om de tre delarna samspelar på ett bra sätt. I värsta fall kanske det nya inte kan inordnas med det gamla eller så stämmer det nya inte alls överens med individens uppfattning om framtiden. När intresse uppstår leder det till agerande för lärande och upplevelse.

Psykologiska grundbehov

Som ledare och åkare kan du sträva efter att skapa de bästa förutsättningarna för en autonom/inre motivation hos åkarna. Det gör du genom att tillmötesgå våra tre psykologiska grundbehov:

1. 1. Samhörighet innebär en känsla av gemenskap med människor som vi delar upplevelser, känslor, mål, värderingar och erfarenheter med. De bryr sig om oss, och vi bryr oss om dem och känner oss trygga och omtyckta.
   2. Kompetens handlar om att göra framsteg, arbeta mot ett mål och vilja inhämta kunskap. Att lära sig kompetenser och färdigheter är stimulerande i sig själv (förutom att de kan användas för att uppnå något).
   3. Autonomi innebär att kunna göra våra egna val och leva vårt eget liv, att vi har en röd tråd mellan tanke och handling (mellan vilja och förmåga), det vill säga mellan våra intentioner/tankar/idéer och det vi utför. Vi får utrymme att prova själva, även om det går åt skogen, utan att behöva vara övervakade och skuggade hela tiden.

Vilja, förmåga och miljö

Modellen Will–Skill–Hill (se figur) visar hur individens vilja, förmåga och miljö samverkar och hur motivationen påverkar lärandet och upplevelsen.

Genom att tillfredsställa de psykologiska basbehoven kan du som ledare skapa långsiktigt motiverade åkare. Det gör du genom att variera lärsituationerna för hur åkarna får träna, formulera, diskutera och applicera sina lärdomar och erfarenheter genom erfarenhetsbaserat lärande. I dessa lärsituationer skapar du en utvecklande miljö (Hill) i syfte att bibehålla en vilja (Will) och öka färdigheterna (Skill) över en längre tid.

Du kan läsa mer om modellen Will-Skill-Hill i avsnittet Att skapa metoder.