Erfarenhetsbaserat lärande

I det här materialet använder vi en metod som kallas för erfarenhetsbaserat lärande. Det är ett lärande som utgår från konkreta erfarenheter och de reflektioner man gör på det man har upplevt. Lärandet sker cirkulärt: deltagaren prövar något och får en konkret upplevelse, reflekterar över upplevelsen och får en ny förståelse som sedan prövas i en ny upplevelse.

Nya teoretiska och praktiska kunskaper utvecklas genom upplevelser. Genom erfarenheter från upplevelser skapar vi ny kunskap, och när vi sedan testar de nya kunskaperna kan vi få nya upplevelser som ger nya erfarenheter. Det innebär att de nya kunskaperna är en vidareutveckling av tidigare kunskaper.

För dig som ledare innebär det att du inte bara ska hjälpa deltagaren till nya kunskaper utan också hjälpa till att utveckla redan befintliga kunskaper hos deltagaren. För dig som åkare innebär det samma sak, utan direkt inverkan av andra individer.

Med denna utgångspunkt kommer vi att presentera en metod för lärande – upplevelsebaserat eller erfarenhetsbaserat lärande. Denna inlärningsteori är ett lärande som tar sin utgångspunkt i det konkret erfarna eller upplevda och den definieras som lärande genom reflektion på det gjorda. 

Teorin utvecklades av David Kolb med inspiration av Kurt Lewins, Jean Piagets och John Deweys arbete. När du använder dig av erfarenhetsbaserat lärande får deltagaren kunskaper med hjälp av direkta erfarenheter av upplevelser.

I det erfarenhetsbaserade lärandet används ett lärande som nyttjar många förmågor hos deltagaren. Det gör att deltagaren kommer att få ett bättre lärande eftersom det som lärs upplevs och utvecklas genom flera olika sätt.

Fyra delmoment

I det erfarenhetsbaserade lärandet används fyra delmoment:

• 1. (KU) Konkreta erfarenheter genom direkta upplevelser – deltagaren upplever något med alla sina sinnen och känslor.
  2. (RO) Observation och reflektion – deltagaren reflekterar över det hen själv upplevt eller observerat att andra erfarit. Detta görs med fördel tillsammans med någon annan.
  3. (AT) Abstrakt begrepps- och teoribildning – deltagaren sorterar intrycken i begrepp och bildar kunskap och förståelse (teorier) om det som upplevts.
  4. (AE) Aktivt experimenterande – deltagaren tillämpar den nya kunskapen och förståelsen i en ny situation (kan vara en utveckling av den tidigare situationen eller något helt nytt).

När du jobbar med erfarenhetsbaserat lärande kan du se det som att det är en cirkulär rörelse:

• 1. Deltagaren gör något och får en konkret erfarenhet.
  2. Deltagaren reflekterar över den konkreta erfarenheten, ofta med andra deltagare eller ledaren.
  3. Ny förståelse bildas.
  4. Denna nya förståelse används sedan för att prova något nytt som leder till en ny konkret erfarenhet.

Kolbs lärcirkel

Lärande kan börja var som helst beroende på vad som ska läras och vem som ska lära sig. Generellt börjar det med fördel enligt Kolb med ett aktivt experimenterande (AE) som ger en bild av vad som händer, exempelvis när en alpin skidåkare handlar utifrån befintlig kunskap och erfarenhet.

Det leder till reflekterande observation (RO)  och genom sammanfattningar av enskilda iakttagelser till allmänna begrepp och teorier övergår den konkreta erfarenheten till abstraktion, och till begrepps- och teoribildning (AT).

Det gör i sin tur att man kan tillämpa de färdigformulerade begreppen och teorierna på praktiska uppgifter (AE), varvid man får nya erfarenheter (KU) som kräver att man anpassar sin teori (RO) och sina nya begrepp (AT) till den verklighet som man nu kommer i kontakt med och som kan skilja sig från den ursprungliga där begreppen först uppstod.

Denna sekvens som upprepas om och om igen kallas Kolbs lärcirkel.

Två dimensioner

Erfarenhetsbaserat lärande ger ett holistiskt perspektiv på lärande. Det innebär att den som lär sig erbjuds olika sätt att in kunskap på. Det förklaras genom två kompletterande dimensioner i modellen.

Den vertikala dimensionen erbjuder två olika sätt att greppa/ta in kunskap (KU och AT). I vilken ände av den vertikala dimensionen du väljer att börja beror på vilken typ av innehåll den nya kunskapen är, samt vad du har för personliga preferenser. Ser du inlärning som något konkret, som en upplevelse eller en erfarenhet, eller som något abstrakt, som en teori eller olika begrepp?

Den horisontella dimensionen erbjuder två olika sätt att bearbeta informationen. Det kan göras antingen genom reflektion och observation (RO) eller genom att aktivt experimentera (AE) med den nya kunskapen.

Varje enskilt steg i det erfarenhetsbaserade lärandet fyller en unik funktion och erbjuder den som lär sig olika sätt att greppa och bearbeta kunskap på. De olika stegen i modellen är beroende av varandra och bygger på varandras olika funktioner.

Viktigt med alla steg

För att få större förståelse och djupare kunskap om ett innehåll är det viktigt att den som lär sig ges möjlighet att passera varje steg i modellen. För att det ska vara möjligt och för att vi inte ska köra fast på ett steg bör ett varv genom modellens fyra steg ske relativt snabbt – se de två olika exemplen nedan med olika tidsperspektiv.

Figuren här visar hur kombinationen av de fyra stegen samt de två dimensionerna ger olika sätt att greppa och bearbeta kunskap.

I steget mellan KU och RO kan du skapa möjlighet till formulering av det som skett och upplevts genom att låta deltagare försöka beskriva det de upplevt.

Reflektion: Måste du som ledare vara med hela tiden under formuleringen?

I steget mellan RO och AT kan du leda en diskussion om hur den nya erfarenheten kopplar ihop med tidigare kunskaper och erfarenheter.

Reflektion: Vilka frågor kan du ställa till deltagare för att hjälpa dem att förstå sina kunskaper?

I steget mellan AT och AE låter du deltagaren testa att applicera den nya förståelsen i en ny situation.

Reflektion: Vem bestämmer vad som ska experimenteras med?

I steget mellan AE och KU låter du deltagaren träna eftersom experimenterandet med det nya kan ta tid.

Reflektion: Varför kan experimenterandet med det nya ta tid?

Två exempel

Ett exempel kan vara;

• • (AE) En alpin skidåkare testar att åka rakt nedför i brantare och flackare preparerad terräng.
  • (KU) Åkaren upplever att när hen åker rakt nedför backen i brantare preparerad terräng går det snabbare än i flackare preparerad terräng.
  • (RO) Åkarens vänner ser och upplever samma sak och funderar varför det är så.
  • (AT) En diskussion uppstår i gruppen där någon kommer fram till att det har något med vallning att göra. Den förändras när man åker rakt nedför i olika lutning helt enkelt. Någon annan menar att det har med naturens lagar att göra.
  • (AE) Gruppen testar och mäter sina teorier, genom att rulla en boll nedför backen i olika lutning.
  • (KU) Gruppen inser att vallan inte förändras vid olika lutning, eftersom en boll som rullas nedför en backe inte har någon valla.
  • (RO) Istället inser man att det kanske har något med naturens lagar att göra och
  • (AT) nämner att det som bromsar upp oss minskar för att det som håller oss kvar på underlaget blir mindre. Friktion minskar eftersom normalkraften minskar och då upplevs den del av gravitationen som drar åkarna nedför backen tydligare än den del som drar åkaren vinkelrät ned mot underlaget.

Ett annat exempel kan vara;

• • (AE) En alpin skidåkare åker med mycket fart och testar att kanta skidorna mycket.
  • (KU) Åkaren lyckas med en optimal inklinationsvinkel för att svänga så mycket som möjligt med bibehållen balans.
  • (RO) Åkaren reflekterar över vad hen gjorde för att lyckas med den optimala inklinationsvinkeln.
  • (AT) Åkaren lyckas identifiera vad den gjorde.
  • (AE) Åkaren försöker göra samma sak igen, fast denna gång med ny kunskap, vilket leder till en ny konkret upplevelse och ett nytt varv i modellen inleds.

I det erfarenhetsbaserade lärandet är deltagaren ingen passiv mottagare utan en aktiv del i sin egen utvecklingsprocess och du som ledare bidrar med din expertkunskap. Du finns där för att skapa och genomföra lärsituationer samt agera som ett föredöme som påverkar, tillsammans med övriga delar i lärmiljön, deltagarnas upplevelser och erfarenheter.

Lärsituationen och pedagogiska principer

I det erfarenhetsbaserade lärandet använder du som ledare dig medvetet av deltagarnas tidigare kunskaper i lärsituationen. Du ser deltagaren som en värdefull resurs i dennas egen utveckling, i andra deltagares utveckling och i att skapa ett bra klimat för lärande i gruppen. I det erfarenhetsbaserade lärandet är deltagaren aktiv i lärprocessen och även du som ledare lär dig hela tiden av dina deltagare. Du är en vägledare som behöver en förståelse för hela lärsituationen. I lärsituationen ingår

• gruppens sociala dynamik
• gruppmedlemmarnas fysiska, emotionella och psykiska tillstånd
• den utvecklingsnivå som gruppen och gruppmedlemmarna befinner sig på
• hur lärmiljön ser ut
• tillgängliga resurser.

Den duktiga ledaren använder sig av enskilda deltagares erfarenheter för att möta utmaningar som leder till ansvarstagande, självförtroende och självtillit, medvetenhet, ömsesidigt beroende och personlig tillfredsställelse.

Fyra pedagogiska principer

Du som ledare använder dig av följande fyra pedagogiska principer när du skapar och genomför lärsituationer:

• Verklighetsrelevans
  Deltagaren måste själv uppleva att det som görs är relevant för hens mål och intressen.
• Aktivt lärande
  Deltagaren är fysiskt och/eller mentalt engagerad i lärprocessen. Deltagaren måste aktivt utveckla tankeprocesser som är nödvändiga för att lösa problem och inte bara passivt acceptera och memorera det som sägs.
• Utgår från deltagarens erfarenheter
  Du använder dig av deltagarens erfarenheter från tidigare och från de som uppstår här och nu. Det är viktigt för deltagarens medvetenhet att deltagaren får möjlighet att utvecklas i sin förståelse av sig själv och sin omvärld genom att reflektera över vad deltagaren upplevt, observerat och reagerat på samt vad det resulterade i.
• Kunskap för framtida möjligheter
  Deltagaren måste få utveckla processer, vanor och kunskap som är användbara i framtiden och som deltagaren kan använda för att självständigt vidareutveckla sig. Det kräver att deltagaren får hjälp att utveckla sin medvetenhet om sig själv samt att deltagaren får verktyg för att medvetet driva sin egen utveckling.

Reflektion: Hur kan du som ledare agera för att sträva efter att följa dessa fyra pedagogiska principer?