Normalkraften från underlaget mot åkaren verkar på alla delar som skidåkaren berör underlaget med. Alltså verkar normalkraften från underlaget mer eller mindre på hela skidans längd med normalkraftens samlade angreppspunkt någonstans under foten. Varifrån angreppspunkten verkar påverkar svängens radie på olika sätt.
Skidans skärning gör att den har en inbyggd styrvinkel som är som störst längst fram på skidan. Förutsatt att en skida är kantad och normalkraftens angreppspunkt flyttas fram (ungefär framför bindningens framdel) resulterar det i att skidans inbyggda styrvinkel nyttjas mer och svängens radie minskar.
Flyttas normalkraftens angreppspunkt bakåt (ungefär vid bindningens bakdel) minskar skidans framända i belastning mot underlaget eller berör knappt underlaget. Det gör att skidans inbyggda styrvinkel inte nyttjas till sin fulla potential och svängens radie ökar, vilket får en effekt på hastigheten ner för backen.
Förändring av skidans interaktion med underlaget vid varierande belastning fram och bak.
