Till skillnad från många andra sporter utförs alpin skidåkning i en yttre miljö som hela tiden förändras eftersom vi åker på snö lätt omvandlas beroende på väder, höjd, tid på dygnet och så vidare. Även lutningen kan vara varierande, inte minst beroende på var i svängcykeln åkaren befinner sig. För att förstå alpin skidteknik behöver vi därför sätta oss in i hur underlaget vi åker på fungerar.

En fundamental skillnad gentemot en del andra sporter är att alpin skidåkning utförs i en miljö som ändras konstant.

En 100-meters sprinter, en hockeyspelare eller en basketspelare utför sina idrotter på samma underlag. En tennisspelare spelar sina matcher och träningar på visserligen olika underlag med olika egenskaper, men lutningen förändras aldrig. Likadant är det för beachvolleybollspelare, samtidigt som de istället ska ta hänsyn till hur vädret med vind, sol, regn och så vidare påverkar dem.

I alpin skidåkning, tillsammans med en rad andra idrotter, förändras den yttre miljön konstant. För att vi överhuvudtaget ska kunna utföra alpin skidåkning behöver vi snö. Bra snö innebär alltid ett bra skidföre. Men vad som är bra skidföre eller inte är upp till individen och kan förändras beroende på vad skidåkare vill utveckla. 

En händig, komplett alpin skidåkare sägs bemästra många typer av underlag och definitivt lutningar. Snön kan vara relativt likt, men kan lätt förändras och omvandlas beroende på yttre faktorer som vilket väderstreck, vilken höjd, vilken tid på dygnet och året det är och så vidare.

Lutningen kan vara likadan under ett helt åk i betraktarens perspektiv, men kan lätt förändras några grader hit och dit tillsammans med lutningar åt sidorna sett ur åkarens perspektiv när den åker nedför. För en skidåkare som svänger förändras lutningen hela tiden beroende på vart i svängcykeln åkaren befinner sig. Det blir brantast i fallinjen och flackast i svängväxlingen.

Vidare kan även lutning förändras med krön, terrängvågor och pucklar som minskar den aktuella lutningen när skidåkaren åker in i dem för att sedan öka när skidåkaren glider över dem och nedför dess baksida. 

Underlaget snö kan delas in i många olika kategorier beroende på dess karaktär. Därigenom har varje kategori olika egenskaper. Det sägs att samerna har fler än 200 ord för snö, eller rättare sagt har de 200 ord för att beskriva snöns kvalitet och egenskap för dess själ. I folkmun kan det även förekomma ändlöst med uttryck – från geografisk relaterad snö som Japanpuder till hur den uppfattas som klibbsnö.

Den djupdykningen täcker vi dock inte i detta material, utan här går vi igenom några övergripande typer av snö, diskuterar de olika egenskaperna och hur dessa är relaterade till alpin skidteknik.

Två övergripande egenskaper som alltid mer eller mindre finns i snö och som är relevant för oss som skidåkare är att

    • den är formbar
    • den är glidbar.

Utöver de två övergripande egenskaper kan olika kategorier ha olika egenskaper beroende på dess karaktär. Beroende på vilken form snön är i kommer den att göra olika mycket motstånd mot att packas ihop. 

Innehållet i delen om underlaget är uppdelat enligt följande: