I detta delavsnitt går vi igenom övergripande delar och begrepp inom främst mekaniken som anses vara av värde för målsättningen för detta material.
Mekanik är läran om rörelse, beskrivning av rörelse och rörelsens orsak. Mekaniken är den fysikaliska förklaringen till hur skidåkningen fungerar och den äldsta och mest grundläggande delen av fysiken, den som behandlar jämvikt, rörelse och krafter.
Rörelse uppstår hos ett föremål, till exempel en skidåkare eller en frukt, när en kraft påverkar föremålet så att läget förändras – det får en hastighetsförändring i den riktning som kraften verkar i. Föremålets rörelse består av en förflyttning, en rotation eller båda samtidigt.
Förflyttning och rotation av ett föremål – i det här fallet ett par skidor
Mekaniken kan vidare delas upp i kinematik som beskriver föremåls förflyttande och roterande rörelser utan hänsyn till dess orsak, och dynamik som beskriver krafters inverkan på föremåls förflyttande och roterande rörelser. En annan del av mekaniken är statik som då berör föremåls jämvikt där ingen förflyttande rörelse sker.
Primärt inom alpin skidåkning diskuterar vi förflyttning och rotation av föremål, som till exempel en människa eller skidor, och förklarar orsaken till varför de förflyttas när de utsätts för naturens lagar.
Detta länkar samman med biomekanik som förenklat skulle kunna summeras som Newtons lagar applicerat på det biologiska systemet. Det är alltså tillämpning av mekanik på biologiska system, som exempelvis människor. Både mekanik och biomekanik återkommer löpande i hela materialet.
Masscentrum och understödsyta
Varje föremål har en tyngdpunkt, ett centrum där hela föremålets massa kan anses vara koncentrerad – ett masscentrum. I symmetriska föremål är det lättare att förstå var tyngdpunkten finns, men det är svårare hos asymmetriska föremål som även kan ändra sina positioner, exempelvis en skidåkare.
Hos en vuxen ligger masscentrum i området kring magen beroende på kroppsbyggnad och kroppsposition. Som tidigare nämnts består ett föremåls rörelse av förflyttning och/eller rotation. Man menar då masscentrums rörelse av det föremålet.
Sett i skidbacken står vi exempelvis innan ett åk uppe på toppen för att efter åket ha hamnat i botten – vi har gjort en förflyttning och om vi även har svängt så har vi också roterats upprepade gånger då vi har varit på väg mot båda sidorna av backen.
Varje föremål som är i kontakt med ett underlag har en viss understödsyta. Det är den ytan som ett föremål vilar mot. Hos en skidåkare som står stilla eller åker nedför en backe är understödsytan lika med skidornas yta mot snön och området mellan dem. Mittpunkten av understödsytan kallas stödpunkt.
