Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln, men det kan även referera till snö som ligger på marken. För att vi ska veta att vi pratar om samma sak är det bra att klargöra några termer om snö:
- Snöfall– betecknar specifikt nederbörden.
- Snötäcke –betecknar snö på marken.
- Nysnö – all snö som faller kan anses vara ny, såvida det inte är snödrev.
- Snödrev – snö som virvlar upp från marken av tillräckligt kraftig och byig vind.
- Snöstjärnor – de nedfallande iskristallerna.
- Snöflingor – snöstjärnor som har klumpats ihop.
När iskristallerna når marken lagras de i skikt vilket innebär att efter ett antal snöfall under en period finns det flera olika skikt i snötäcket.
Snöflingorna är ett granulärt material och har därmed en mjuk struktur, men snömassor blir mer kompakta om de pressas samman. Detta gör snön formbar. Mer om detta under Formbarhet och glidbarhet.
Snön förändras i takt med hur vädret förändras. Temperatur och fuktighet har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. De snöstjärnor som uppstår har därför olika utseende vid skilda temperaturer. De är ofta stora när temperaturen är nära noll, medan kraftig kyla medför att snöstjärnornas och snöflingornas storlek minskar.
Preparerat och opreparerat
För skidåkare kan det vara relevant att diskutera begreppen preparerat och opreparerat underlag för att urskilja det geografiska läget som skidåkningen utövas i. Detta kan också kallas för pistad och opistad och refererar i det här fallet till om en pistmaskin arbetat för att packa ihop snötäcket till det önskade formatet, vare sig det handlar om jämnt och slätt, terrängvågor eller pucklar.
Oavsett om det är en markerad och preparerad backe eller ett område som är markerat och opreparerat så kan olika typer av snö uppkomma, eftersom det är beroende av temperatur och fuktighet.
