Bindningen är den del av utrustningen som binder samman pjäxan med skidan och har som uppgift att hålla fast pjäxan på skidan, överföra rörelsen från pjäxan till skidan samt frigöra pjäxan från skidan vid eventuella fall för att minimera skaderisken. Bindningen gör det möjligt för en människa att bli ett med skidorna.
Uppbyggnad
Bindningens viktigaste delar är tådelen, häldelen, glidplattan, skistoppern samt underredet som i viss grad kan påverka skidans böjegenskaper. Glidplattan är ofta gjord av teflon – eller är utformad som ett rullband – för låg friktion.
Olika bindningstyper
Bindningar kommer i olika typer av utformning och fyller då olika syften. Det finns bindningar som lämpar sig bättre för turåkning och andra för piståkning – vissa utformas som en kompromiss.
Huvudfokus för turbindningar är dess funktion att lossa hälen för att göra det lättare att ta sig framåt för egen maskin. Funktionen kan då vara bristande i sin funktion att överföra rörelsen från åkaren till skidan. En bindning utan funktionen att lossa hälen är i regel mer stabil i sidled och kan överföra rörelsen från åkaren till skidan på ett mer effektivt sätt.
Bindningens montering i längsled och dess betydelse
Hur bindningen monteras på skidan påverkar skidans egenskaper när vi som skidåkare manövrerar den. Placeringen påverkar var vi som skidåkare har vår rotationspunkt.
En bindning som är monterad framför centrumanvisningen kan ge skidåkaren upplevelsen att det blir lättare att manövrera skidan i början av en sväng men får konsekvensen att skidåkaren roterar ut bakändarna i slutet av svängen. Detta kan ske eftersom skidans svängande egenskaper gör att skidan fortsätter rotera när den fått en kraft som verkar i sidled utanför skidan masscentrum.
En bindning som är monterad bakom centrumanvisningen på skidan kan upplevas som svårmanövrerad vid ingång på sväng och fladdrig. Här flyttas alltså rotationspunkten något bakåt. Bindningens placering är av betydelse för att skidans egenskaper ska kunna nyttjas på bästa sätt.
Var bindningen är monterad har betydelse för var normalkraften generellt verkar på skidåkaren, om vi utgår ifrån att en skidåkare placerar sig i ett så rörelseekonomiskt läge som möjligt när hen står still. Det är även relevant att det matchar med vinkeln på pjäxans skaft.
Exempelvis har skidåkare som åker mest slopestyle sina bindningar monterade i mitten av skidan och deras pjäxor kan vara något mindre vinklade framåt i skaften. Detta gör att när de ska balansera och glida på rails samt snurra i hopp kommer deras rotationspunkt vara i mitten, vilket kan underlätta för att inte rotera snett över eller under sin longitudinella axel oavsiktligt.
