Feedback

En viktig del i det erfarenhetsbaserade lärandet är feedback. Det handlar både om den feedback du som ledare ger till åkaren och det åkaren säger till sig själv. En åkare som får positiv och konstruktiv feedback får bättre självförtroende, större lust att utveckla sig mer och starkare inre motivation. För att feedbacken ska leda till ett varaktigt lärande behöver de erfarenheter man drar repeteras och tränas i olika situationer som ger nya möjligheter till feedback.

Feedback, återkoppling, ges från en person till en annan i syfte att utveckla en förmåga eller kunskap. Men feedback kan också ges från en själv, till sig själv. Vi kommer här att gå igenom olika aspekter av feedback; yttre och inre feedback, positiv feedback, samt konstruktiv feedback. Sedan visar vi hur feedback och lärande hör ihop.

Men vi börjar med några generella riktlinjer för att ge feedback på ett effektivt sätt:

• • Feedback är alltid kopplat mot ett mål.
  • Det ges med fördel i direkt anslutning till prestationen.
  • Det ges som jag-budskap.
  • Det ges när mottagaren är mottaglig.
  • Feedbacken är tydlig och ärlig.
  • Feedback ges på sådant som går att påverka – beteenden.

Yttre och inre feedback

Yttre feedback är en feedback som ges till åkaren från omgivningen. Det kan till exempel vara ledarens verbala eller icke-verbala feedback, feedback från andra kamrater, från video eller bild, eller via tidtagning efter åkaren har åkt i bana.

Inre feedback är vad åkaren säger till sig själv eller själv känner och tänker under och efter åkning. Det är kroppens och rörelseapparatens signaler – feedback till åkaren utifrån de rörelserna och handlingar som har utförs. 

Positiv feedback

Positiv feedback är en feedback som förstärker positiva och önskvärda rörelser eller beteenden hos åkaren, vilket kan vara både en yttre och inre feedback.

Feedbacken blir mer positiv om åkaren känner att den betonar en kompetens som åkaren värdesätter, vilket i sin tur ger positiv effekt på den inre motivationen.

Exempel på en yttre feedback från ledaren: Där åkte du bra Sigrid. Du gick från ett böjt innerben till ett sträckt ytterben precis som vi pratat om och som du önskar åka.

Om du ger åkaren en känsla av att hen bemästrar och utför en uppskattad kompetens som tar hen framåt stärker det också åkarens självförtroende till ytterligare nyfikenhet på utveckling. Positiv feedback är en språngbräda för att vilja och våga utvecklas.

Konstruktiv feedback

Konstruktiv feedback ger konstruktiva och positiva förslag på utveckling och förbättring. Det bör inte blandas ihop med en negativ feedback som enbart betonar vad som inte var bra eller önskvärt.

Feedbacken blir mer konstruktiv om åkaren känner att utvecklingsförslagen stämmer överens med åkarens inre motivation, kompetens och medvetenhet.

Exempel på en yttre feedback från ledaren:
Okej Sigrid, jag har ett förslag på hur du kan utveckla dina svängar, har du själv några egna tankar eller förslag?
Om Sigrid inte har något eget förslag:
Jag tycker att du kan börja sträcka på ditt nya ytterben lite tidigare i svängväxlingen, för det ger en känsla av stöd som gör att du vågar öka kantningsvinkeln mer.

Får du som åkare själv möjligheten att tänka efter och komma med förslag på hur du ska utveckla dina svängar ökar graden av medvetenhet och inre motivation, vilket i sin tur ökar lärandet. Om åkarens tankar och förslag till utveckling mot förmodan inte överensstämmer med ledarens får åkaren den insikten via dialog och genom att testa förslagen.

Reflektion: Vad är viktigt för dig själv vid feedback?

Ledarens konstruktiva och positiva feedback

Om en åkare får konstruktiv och positiv feedback från ledaren som leder till en förflyttning åt rätt håll i förhållande till åkarens lämpliga mål upplever åkaren ofta en inre tillfredställelse, ett ökat självförtroende och en ökad vilja och inre motivation till att fortsätta utvecklas.

Tips på hur som ledare kan/bör ge positiv feedback till åkaren:

1. • Ge positiv feedback till åkaren utifrån graden av ansträngning mot målet – om mål och val av terräng inte är helt rätt kalibrerat uppstår lätt en känsla av nederlag hos åkaren. Du som ledare kan då ge positiv feedback som belyser betydelsen av ansträngning, och att åkaren försöker och gör det bästa av situationen också är en stark framgångsfaktor.
   • Ge specifik positiv feedback med en motivering – vad var det som var bra i rörelsen och vad gav rörelsen för effekt på skidorna?
   • Ge positiv feedback på förflyttningen åt rätt håll – uppmärksamma små steg åt rätt håll håller motivationen uppe. En känsla av kompetens är viktigt för inre motivation.

Tips på hur du som ledare kan/bör ge konstruktiv feedback till åkaren:

1. • Ge konstruktiv feedback till åkaren utifrån åkarens uppgiftsmål – vad var det utifrån målet/rörelsen som du som ledare upplevde kunde utvecklas och varför (motivera)?
   • Ge åkaren utrymme för egen reflektion och inre feedback – har åkaren själv några förslag till utveckling? Det stödjer det psykologiska behovet av autonomi och självbestämmande.
   • Pendla mellan yttre fokus och inre fokus beroende på individ och situation.
   • Efter den konstruktiv feedbacken, låt gärna åkaren kort repetera vad som ska göras, vilken rörelse och varför – detta för att tydliggöra att feedbacken har uppfattats enligt önskemål.

Åkarens inre feedback

Åkare som ger sig själv inre feedback, både positiv och konstruktiv, skapar en bra plattform och medvetenhet om hur resultatet från skidornas interaktion med underlaget påverkas av kroppens rörelser. Detta i sin tur vidareutvecklar ofta deras inre motivation.

För att du som ledare ska stimulera åkarens inre feedback är det viktigt att ni kommer överens om ett gemensamt tydligt mål som bryts ned till ett mer specifikt teknikrelaterat mål.

Om huvudmålet till exempel är att åkaren ska styra svängen med ytterskidan, kan åkaren  fokusera på att tidigt sträcka på det nya blivande ytterbenet för att skapa en tidig känsla av stöd. Efter åket kan åkaren ge sig själv inre feedback på resultatet i förhållande till målet.

Därefter kan ledaren fråga åkaren om hen upplevde någon skillnad från tidigare, för att sedan ge sin syn på hur åkaren löste uppgiften. Om åkaren upplevde positiv skillnad från tidigare kan ledaren via dialog med åkaren specificera vilken del av tekniken som påverkade resultatet positivt.

Om åkaren däremot inte upplevde någon skillnad eller att det blev sämre kan ledaren via dialog med åkaren specificera vilken del av tekniken som åkaren ska flytta fokus på för önskvärt resultat. Effekten blir ökad kunskap.

Åkare ger varandra feedback

Du kan också låta åkare ge varandra teknik specifik positiv feedback. Genom att åkarna ger varandra positiv feedback på specifika rörelser som påverkar skidornas interaktioner med snön och därmed resultatet ökar också deras medvetenhet om hur de själva utför dessa specifika uppgifter. Det ger en indirekt inre feedback som leder till en ökad kunskap.

En åkare kan till exempel ha som huvudmål att skapa kortare sväng i sin åkning och fokuserar därför specifikt på att skapa en snabbare och ökad kantningsvinkel i den nya svängriktningen. Då kan den andra åkaren ge feedback på just det.

Stimulera till självbestämmande

Som ledare kan du fråga åkarna vad de vill uppnå för resultat och vidare fråga hur skidorna ska interagera med snö och därefter vilka rörelser som ska upplevas och när. Gav det positiva effekter bör det förstärkas och repeteras, blev det inte önskvärda effekter är det nya fokusområden som ska modifieras. 

Som ledare kan du stimulera åkaren att själv experimentera med olika lösningar för att nå ett mål utifrån självbestämmande och sedan ge sig själv feedback utifrån mål, och i dialog med ledarens uppfattning. Här kan ledaren med fördel använda öppna, utforskande frågor – frågor som har flera svarsalternativ som ”Vad upplevde du?” eller ”Hur kommer det sig?”

Feedback ur olika perspektiv

När vi jobbar med alpin skidteknik är det mycket viktigt ur vilket perspektiv vi observerar och beskriver det som sker eller ska ske. De två huvudsakliga perspektiven är

• åkarens perspektiv – saker beskrivs utifrån åkarens referensram.
• betraktarens perspektiv – saker beskrivs utifrån betraktarens referensram.

Att hela tiden kommunicera i åkarens perspektiv gör det mycket lättare för åkaren som slipper översätta från betraktarens perspektiv. Det gör det även lättare för dig som ledare eftersom du inte hela tiden behöver fundera på i vilket perspektiv du kommunicerar. 

Ett enkelt exempel är att när vi ger en åkare feedback efter ett åk vi sett nerifrån backen pratar vi till exempel om vad som händer i svängar åt vänster. Då behöver vi tänka på att det som är till vänster ur betraktarens perspektiv nedifrån backen är högersvängar ur åkarens perspektiv.

Ett annat exempel är när vi vill att åkaren reser på sig innan hen belastar skidorna i början på svängen. Det är en uppgift ur åkarens perspektiv där vill att åkaren ska sträcka sina fot-, knä- och höftleder för att vara stark när belastningen i svängen kommer. Men om åkaren uppfattar det som att uppgiften ges ur betraktarens perspektiv kommer hen att resa sig så högt från backen som möjligt mellan svängarna, det vill säga åkaren försöker ha huvudet så långt från underlaget som möjligt när skidorna byter kant.

Feedback och lärande

När en åkare ska utvecklas och lära sig något nytt innebär det att tidigare kunskaper ska bearbetas mot det nya. Ibland går det lätt att lära sig något nytt, när det nya är en direkt utveckling av åkarens tidigare kunskaper, men ibland går det inte lika lätt. För att kunna hjälpa och ge värdefull feedback till åkaren på bästa sätt behöver du som ledare ha kompetens inom följande områden:

• • Alpin skidteknik som innehållskompetens.
  • Förmåga att skapa situationer och metoder för ett effektivt lärande.
  • Kommunikation och relationskompetens.

Det innebär att det inte räcker med att du som ledare har kompetens om vilka rörelser som har bästa effekten på åkarens skidtekniska utveckling och målsättning. Det är också viktigt att skapa en trygg relation i en utvecklande miljö där du kan kommunicera och ge feedback så att åkaren kan omsätta ny kunskap till eget lärande.

Feedback och lärande handlar inte bara om att du som ledare bör ge förstärkande feedback till åkaren för att bekräfta handlingar som varit önskvärda, eller en utvecklande konstruktiv feedback på handlingar som kan utvecklas utifrån åkarens mål. I det erfarenhetsbaserade lärandet bör även åkaren få utrymme att få berätta hur hen har upplevt sina handlingar, vilket stimulerar till ökad kunskap och vidare kompetens.

Feedback handlar inte heller bara om att verbalisera det som var bra eller det som ska utvecklas, utan det handlar även om att kunna utnyttja andra metoder i det aktiva experimenterandet som kan ge upphov till nya direkta upplevelser och därmed feedback.

Ska feedbacken förankras till ett varaktigt lärande är det även viktigt att den nya erfarenheten (kunskapen) repeteras och tränas på i många olika situationer (aktivt experimenterande), där varje ny situation i sin tur ger utrymme för en ny möjlighet till feedback (konkret erfarenhet).

Det innebär att åkaren bör ges möjligheten till att ge sig själv feedback utifrån de olika situationerna, samt att du som ledare följer upp med din feedback och skidtekniska kompetens kopplat mot åkarens utförda rörelser och dess utfall.

Reflektion: Vad är dina reflektioner kopplat till de olika aspekterna av återkoppling?