Inlärningsmiljö

Oavsett om du arbetar med barn, ungdomar eller vuxna åkare – spelar den miljö du vistas i en oerhörd roll för att lyckas nå de målsättningar du har satt tillsammans med din grupp eller elev. Du som skidlärare har alla möjligheter att skapa en positiv inlärningsmiljö som passar bäst utifrån grupp/elev, yttre/inre förutsättningar och målsättning.

Målsättning vs upplevelse

Alla elever, oavsett ålder, påverkas av yttre faktorer som gör att målsättningarna är olika för olika personer, men en viktig utgångspunkt är att lektionen inte handlar om dina ambitioner som skidlärare eller skidåkare, då det är lätt att man hamnar i en fälla där du som skidlärare enbart väljer att fokusera på de tekniska målen .

Många åkares utveckling bygger nämligen på mer än bara ren skidteknik, där vi som ledare behöver ta reda på information hos våra elever som inte bara gäller själva målsättningen utan även upplevelsen. OM vi utgår från barn, är deras inlärningsförmåga medfödd – men det krävs en stimulerande miljö och omgivning som ger upphov till den spänning barnet söker. Barnet upplever med alla sinnen och omvandlar intrycken till signaler som styr rörelsemönstret.

Det är inte i barnbacken barnet åker i – det är i en barnbacke fullt av lava med kompisar (figurer) som vi måste rädda.
Det är inte i en skog du åker i – Det är i trollskogen och vi måste se till att åka så tyst som möjligt, för att inte bli uppätna av troll.

Det är både skidtekniken och upplevelsen som är byggstenarna för hur du skapar olika lärande situationer för dina elever och deras målsättningar. Med andra ord är det av stor vikt för dig som instruktör, att inte endast hitta rätt rörelser kopplat mot målet, utan även att försätta eleven eller eleverna i rätt miljö, för att skapa bästa möjliga förutsättning för att utveckla elevens skidåkning, tillika upplevelse. För barn kan det handla om att skapa en miljö (exempelvis trollskog), för vuxna åkare handlar det om att åka i nedfarter de trivs i och känner sig trygga – för att skapa en positiv inlärningsmiljö.

Pedagogiskt område

Barn lär sig genom sin egen fria aktivitet. Ett pedagogiskt område och den omgivande terrängen skall inbjuda barn på alla nivåer att åka och pröva, ha roligt och öva. Där är syftet att de ska träna sin motorik och balans och lära sig behärska sina skidor på olika underlag, i olika terräng och i varierande fart.

Naturligtvis kan området byggas så att det stimulerar ungdomar och vuxna åkare. Ta vara på de naturliga möjligheter som finns i övningsområdet och använd fantasin för att skapa en stimulerande ”åk- och lekmiljö” som möjligt. Anpassa storleken på hoppen, orgeltrampen och vågorna efter deltagarnas ålder och färdighet, samt vilken dag på veckan det är.

Med ett väl genomtänkt pedagogiskt område med ett tydligt syfte till att främja lekfullhet och rörelser skapas en miljö som underlättar individanpassad undervisning. Här kan ledaren vara i samma backe med hela gruppen men varje elev får en individanpassad utmaning beroende på vilken bana eller hinder de väljer att ta sig an.

Inre förutsättningar

Det finns flera personliga faktorer hos dina elever som påverkar hur väl de tar emot och gör om information till att lära sig något nytt.

Rädsla

Det är näst intill omöjligt att lära sig något när man känner rädsla. Det är en stress som framkallas av rädsla, vilket kan ta sig uttryck i till exempel ett spänt och onaturligt åksätt, omotiverad tystnad eller att åkaren blir omotiverat pratsjuk. De vanligaste orsakerna till rädsla är yttre faktorer som för svår terräng eller för djup snö.

Rädsla kan även vara personliga (psykologiska) faktorer som påverkar skidåkningen. Rädsla för att göra bort sig, att förlora kontrollen eller att inte klara en sväng i en terräng man inte behärskar är exempel på detta. Särskilt nybörjare som inte är bekant med skidåkning sedan tidigare kan även i relativt lätt terräng uppleva skidåkningen som både svår och skrämmande.

Oavsett om det är inre eller yttre faktorer som påverkar åkaren, blockerar rädslan vidare inlärning.

Fysisk och psykisk trötthet

Skidåkning är en idrott som innebär en fysisk ansträngning, där en kropp med mer utvecklade muskler för detta – har större förutsättningar för att kunna hålla över tid och vara mer mottaglig för nya rörelser eller repetitioner. Däremot innebär det inte att en vältränad person har i regel bättre förutsättningar för att åka skidor bättre, utan det handlar i större utsträckning om VILKA muskler som är vältränade.
När det kommer till fysisk trötthet, är en utvilad kropp mer mottaglig för nya utmaningar och rörelser, medan en trött kropp inte har lika stora förutsättningar för detta.

Även psykisk trötthet är en faktor som påverkar hur väl du kan ta emot nya instruktioner och träna på nya rörelser. Hansson (2014) menar att det krävs ett utvilat centralt nervsystem för att kunna lära sig nya rörelser – vilket gör att teknik ofta tränas i inledningen av ett träningspass/skidlektion. Koncentrationen avtar efter tid, där man även som skidåkare behöver hålla koll på resterande skidåkare som tar energi från koncentrationen. En vanlig situation är att nybörjare ofta blir trötta psysiskt för att de oroar sig mer för åkarna runtomkring, istället för att fokusera på sin egen skidåkning.

Motivation

Övermotiverade åkare har ofta för hög inre spänning, vilket försämrar inlärningsförmågan. Dessa individer lider av att göra fel och varje fel hämmar deras strävan mot att göra rätt. Som skidlärare behöver du försöka dämpa de övermotiverade åkarna så att ambitionen hamnar på en realistisk nivå.

Det omvända gäller för de undermotiverade åkarna. Här gäller det att finna övningar, terräng och att sätta mål så du får dem att gå från minus till plus genom att lyckas. Tänk på att unga deltagare kan vara undermotiverade för att de inte har kommit dit av eget intresse då föräldrarna har kanske satt dem i skidskola. Här är det viktigt i rollen som skidlärare att undersöka var deras motivation ligger i stället för att bara lyssna på föräldrarnas önskan. Det är en stor skillnad på att ”Klara av svarta backar på torsdag” och ”Jag vill kunna åka ner i skogen vid barnbacken”

Mer om motivation här

Självförtroende

Dåligt självförtroende kan också vara orsak till mindre bra prestationer. I regel finns det bakomliggande faktorer när åkare inte tror på sig själva att klara en uppgift på ett bra sätt. Här gäller det att vara närvarande som ledare och undersöka vad det är som gör att självförtroende brister, tillika hitta terränger/övningar som får självtroendet att öka.

Ledare

Du som ledare har också en stor påverkan på dina elever och ditt agerande som ledare kan bli ett hinder för inlärning genom att du väljer för svår terräng, använder ett språk som åkarna inte förstår eller uppträder på ett sätt som bryter deras förtroende. Planera noga för hur du uppträder och hur du agerar, reflektera över dina aktioner och lägg tid på att på olika sätt ta reda på hur du kan uppfattas i olika situationer. Du behöver jobba med vem du själv är och vad du utstrålar i din kommunikation för att inte stå i vägen för dina deltagares inlärning. Ett förlorat förtroende från dina elever, tar väldigt lång tid att bygga upp igen.

Hur gör vi då för att se och förebygga dessa hinder? Hinder som inte bara är hinder för eleverna utan också hinder för oss i undervisningen.

Som ledare behöver du uppmärksamma dina elever och dela deras rädslor, tillika framgångar. Om du hjälper dem att bekräfta känslorna som de har och stöttar dem i dessa skapar du en god förutsättning för inlärning.

Det hela handlar om att skapa en trygg inlärningsmiljö för våra elever och att vi har en lagom nivå på vår undervisning.
Vi får inte gå för fort fram, då skapar vi otrygghet, men vi får heller inte hämma deras utveckling och ta för små steg, då kan vi tappa förtroendet och eleven kan bli rastlös och tappa motivationen.
VI behöver skapa utmaningar som stimulerar eleven men som samtidigt skapar trygghet.
Ibland kanske vi bara ska släppa ner dem för en backe och låta de njuta.

Detta känns kanske som en omöjlighet och ett pussel med många bitar att lägga, men det kommer med erfarenhet! Genom att du testar dig fram och reflekterar över dina lektioner kommer du kontinuerligt bli bättre på att läsa av dina elever och kan med hjälp av detta möta deras behov och skapa en god inlärningsmiljö på bästa sätt.